Ett helt år har gått.........
Ett helt år har gått och jag har inte skrivit något alls i bloggen. Datorn har krånglat och det har gjort att jag inte har orkat ta tag i saken. Nu hoppas jag att det ska fungera igen och att skrivklådan ska infinna sig :-)
Jag har varit väldigt dålig ända sedan hösten -13. Körde slut på mej alldeles och fick sedan reumatisk muskelvärk och det knäckte mej totalt. Räcker med allt annat man trampas med. En lång och jobbig tid har det varit med många mediciner, bla kortison som har gjort att jag svälllt upp som en boll. Nu har jag fått börja trappa ner och kämpar med att försöka tappa några kilon med LCHF. Det är så mycket som följer när man blir så här dålig.
Vart tog min positiva sida vägen, allt kändes nattsvart och jag fick verkligen kämpa för att inte bara lägga mej ner och strunta i allt. Depressionen kom som ett brev på posten och jag har gråtit och gråtit. Tungt när man inte längre känner igen sig själv och inte riktigt ser en väg ut. Allt som jag tidigare älskat att göra bara försvann. Ville ingenting och orkade inte heller för den delen. Kände mej nästan skygg - JAG????
Min man och mina barn har haft ett otroligt tålamod med mej för jag har verkligen varit allvarlig och purken. Ingen vilja att göra nåt bara hatat min värk som inte gav mej några som helst pauser. Hatat min viktökning. Hatat mej själv för att jag inte duger till nåt. Otålig till tusen, gnällig. Stämmer ju inte riktigt med den person jag är. Har ju alltid varit en ganska glad skit och försökt att vara positiv. Ganska social tycker jag nog också att jag är. Det är ju det som hållit mej uppe under alla år jag varit sjuk.
Nåja nu håller jag alla tummar och tår och hoppas att allt går åt rätt håll. Att värken försvinner helt det har jag redan gett upp tanken på men att bli glad igen är just nu för mej det allra viktigaste. Vad gjorde jag utan min fantastiska familj. De finns verkligen för mej.
Har hänt så mycket skoj och som jag så gärna vill dela med mej av. Återkommer snart.
