kickisvardag.blogg.se

Åren går! 60 och 65 kärleken består.

25 och 30 år nykära.

Nu har vi verkligen fått vinter och mer snö på väg. Jag tycker det är så vackert och mysigt. Frisk kall luft känns rent och skönt att andas in. Knarret under skorna gör att barnasinnet gör sig påmind och jag får skärpa mej så att jag inte slänger mej ner i nån driva och gör en snöängel.

Skulle nog skrämma slag på folk om de såg en gammal tant göra nåt dyligt och dessutom inte kunna ta sig upp utan måste be någon om hjälp. :-D Fast det vore såååå himla kul. Får väl testa det när ingen ser och gubben är med.

Skulle bra gärna vilja åka pulka också :-) :-) kanske ryggen skulle bli bättre då om kotorna kastades runt lite. :-)

Tur att man har minnen. Vad tråkigt det skulle vara annars.

Ut i skogen, tända brasa och grilla korv vore nåt också men som tur är kan man göra det hemma   att sitta ute i trädgården vid elden är minst lika mysigt som att grilla på sommaren. Vi gör det ganska ofta faktiskt. Är nåt speciellt att sitta vid en öppen eld med snö runt om. Dricka nåt varmt och njuta. Prova vet ja!

En sån tur jag har som har en alldeles egen snöskottare :-) Grannen är glad över det också,jag brukar låna ut min.

Jag äääälskar advent och julen. Så underbart att det också kom snö så här precis lagom. Bondepraktikan säger ju att om Anders braskar så slaskar julen. Idag är det ju lite både och. Ganska blöt snö och varmt så kanske vi får en tindrande kall

julhelg. Man kan ju hoppas. Och jag hoppas verkligen att vi får behålla snön. Bra för oss alla med lite ljus. Bra för växterna med ett skyddande snötäcke. Nu tänker jag på mina jordärtskockor som jag har behållit i pallkragen. Bra om jag kan gräva upp lite när jag vill om tjälen inte blir får hård.

 

Advent.... fram med ljusstakar och upp med lampor i trädgården. Det blir så fint. Känner mej så lycklig när jag ser allt. Hade nog fina julaftnar som barn eftersom jag verkligen njuter av att för julstöka och planera julmat. Tända ljus och mysa.

 

Känns som evigheter sen jag skrev sist. Förklaringen är att jag inte mått så bra utan egentligen helt förfärligt dåligt. Det är ju så den här tiden för mej. Min muskler och leder gör livet till ett rent helsike vissa tider och jag är otroligt väderkänslig.

 

Nåväl det är historia nu för den här gången. Dax för nya tag.

 

 

Idag ska jag bara vara...... så skönt. Bara njuta framför TV, kanske är det nåt eller så strunt detsamma.

Har ätit en god middag och ska nu ta lite kaffe och som sagt inte göra någonting.

 

 

Alltid lika roligt att träffa grupper som går på Patientskola. De är motiverade och intresserade av att höra vad jag har att förtälja och min uppgift är ju att vara informatör/medpatient. Jag föredrar ordet medpatient för det känner jag att jag verkligen är. Att dela med sig av sina erfarenheter och ge lite tips om hur man ska försöka förgylla tillvaron är mycket tillfredställande. Det är så otroligt skönt att under en timme ibland mer, prata och skratta och ventilera sånt man undrar över.

 

Det här har jag sökt efter hela min sjukdomstid och är glad över att Reumatikerförbundet har insett vad behövligt detta är. Ett fantastisk bra tillfälle för alla nysjuka, även för de som varit sjuka länge men inte hittat någon kontakt. Inte alla känner till att artros hör till de reumatiska sjukdomarna. Reumatikerförbundet arbetar verkligen för att föreningsmedlemmarna ska få all information och kunskap om hur man kan underlätta sitt liv som kroniskt sjuk. Att sen delta i allt skoj som erbjuds i föreningslivet förgyller också tillvaron. Att träffas och umgås, byta erfarenheter, hitta en ny vän, skratta och ha kul är den bästa medicinen.

 

Under året 2012 har temat varit Kunskap ger lindring. Har du eller känner du/ni någon som har artros rekommenderar jag varmt att du/de tar kontakt med din vårdcentral för att höra om de har patientskolor. Om de inte har kan ni sätta press på dem eller så söker ni er till någon annan vårdcentral som kan erbjuda skola. Såg i helgen en artikel i tidningen Må Bra om just hur bra det är med Artrosskola.

Det är så otroligt härligt att besöka Köttboden. Väldigt trevligt att blir betjänad av kunnig och trevlig personal. De har så förstklassiga varor och man är verkligen supernöjd när man går hem med en kasse därifrån. Blir aldrig besviken eller känner sig lurad. Det är kvalitet.:-)

 Jag låter bilderna tala för sig själv. Rekommenderar ett besök.

Idag har jag varit och gjort en ultraljudsundersökning på mina ben. Har sedan många år varicer, åderbråck, som jag besväras av och jag var nog inte mer än 19 år första gången jag opererades nu är jag väl upp i tio snart.

 

I dag så vill jag presentera en väldigt fint och klok herre, Hampus

 

Hampus är en mycket speciell katt. För några år sedan bodde han  hos en familj som hade stora problem med missbruk och mycket våld. Han var skrämd och mycket rädd, hade fått utstå mycket och hade ett förskräckligt liv. Var ibland utestängd under många dagar och när han ville in möttes han av sparkar och skrik.

 

Tack och lov så blev familjen omhändertagen men katten fanns ju, vad skulle hända med den. Polisen frågade runt om någon kunde tänkas ta hand om katten när de var där och avhyste familjen men ingen kände sig manad. Min syster som såg allt detta, kunde ju inte bara stå och titta på. Hon hade hjälpt katten vid ett flertal gånger tidigare när han legat ute och var både hungrig blöt och kall. Hon erbjöd sig att ta hand om honom om hon fick ett papper från polisen att hon nu var ensam ägare till katten. Inga problem det fick hon.

 

De är ett strävsamt par min syster och Hampus. I början hade hon koppel till honom och gick promenader som med en hund. :-) Behövs inte längre han följer henne troget ändå. De är ute med flera gånger om dagen så han kan leka med sina 2 kattkompisar men kommer direkt när hon säger att hon ska gå in. Så himla fint.

 

Han är så kelen, pratar, visar allt så tydligt och han förgyller verkligen hennes liv. De är så bra för varandra och båda njuter. Var på besök idag och grattade min syster som fyllde 71 år och man blir så glad när man ser dem tillsammans. Där är det kommunikation. Människan är inte alltid djuren värsta fiende även om jag ofta tycker det.

 

I morse hörde jag skatorna larma som bara den, ett otroligt väsen. Trodde att de skrek på katten så jag gick till altandörren för att se.

Ingen katt men skatorna satt runt överallt och väsnades. Vid vår portal där jag matar fåglarna så sitter en sparvhök. Blev naturligtvis exalterad och hämtade kameran men.... naturligtvis lyfte den och flög iväg och då ser jag att den har tagit "min" hackspett som brukar sitta och picka i sig av nötter och talgboll. Jag hade ju blivit så glad över att få se en rovfågel men jag ville inte se att den tog rov.

 

Visst är det konstigt att man reagerar så. Det är ju naturens lag och de tar ju bara vad de äter upp och ändå så känns det så hemskt på nåt vis. Vet ju och mitt sunda förnuft säger att det är ju som det ska vara men ändå blev jag lite upprörd och lite småarg på den.  "Min" hackspett. Det var ju inte min...... men den var lite kul för vi kunde locka på den och då kom den farande. Var så kul. Snyft. Nåväl djur har sin värld och vi har vår, vår värld är mycket grymmare mot både människor och djur och det är vi människor som är de värsta rovdjuren.

 

Har varit på Nynäsgården i Nynäshamn på kurs hela helgen tillsammans med hela styrelsen från Reumatikerföreningen Haninge -Tyresö. ABF:s föreningskunskap. Mycket bra och informativ kurs. Bra ledare och så kul att få träffa andra trevliga kursare från bla Stockholms Reumatikerförening och Astma- Allergiförbundet.

Vi har lärt oss massor med matnyttigt som vi behöver i föreningsarbetet och det bästa är att hela vår styrelse har deltagit. Det gör oss väldigt sammansvetsade både kunskapsmässigt och vänskapsmässigt. Så positivt.

 

Ett stort plus är att Nynäsgården är så enkel och hemtrevlig man mår bra där. Ett fantastiskt kök gör ju inte saken sämre precis. Vilken mat! som den bästa gourmetrestaurang man kan tänka sig. Dessutom otroligt tjänstvillig och trevlig personal som tog hand om oss på bästa sätt.

 

 "Farfar" har varít barnvakt till Hugo och skickade mej kort som jag bara måste visa er. Inte skämmer vi bort honom inte :-)

Hjärtat blir varmt. Det svämmar fullkomligen över av kärlek till både "farfar" och "barnbarnet".

 

 

 

Besökte idag vår gamla båtklubb ute på Lidingö